Hela inlägget försvann

Puts väck... nåväl jag får börja om. I förra inlägget skrev jag att jag här världens bästa karl,gubbe,kille.

Han visar sin kärlek genom små saker, han gör kaffe på morgonen och kommer och säger att kaffet är klart. Han bjuder mig på en romantisk London weekend. Han puschar mig att orka träna. Han tar hand om barnen lika mycket som mig om inte mer,

Visst han kan också vara sur eller ha en dålig dag, men det ändrar sig fort.

Jag älskar när han står vid disken och sjunger blinka lilla stjärna ( han kan inte sjunga)

Han fixar det jag inte kan.

Jag fixar det han inte kan. ( städa badrummet)

Jag står just nu i ett vägskäl... snarare en rondell,  som är avgörande för hur min framtid ter sig, våran framtid tillsammans.  Ja för mina val är jag inte längre ensam om när man har sina barn och sin livskamrat med sig.

Jag kan nog pussla men orkar jag prestera så mycket. Jag går igenom olika val, och försöker resonera för och emot nja inte riktigt emot utan bara längre tid eller kortare tid.  Tänk att man är så beroende av inkomsterna,

Jag hoppar genast över till något helt annat. Jag gillar verkligen inte ilojala människor, det spelar absolut ingen roll om det är jag som blir utsatt för ilojalitet utan jag blir lika frustrerad när jag ser en unge som inte behandlar sin mor med respekt och lojalitet. Människor tar saker så lättvindigt.

dom blir sura om det var din tur att ringa och du inte visste att det var varannan gångs kompis... haha löjligt.

Den värsta sortens människor är förmodligen moral kärringar, som tror att dom är så duktiga och att alla verkligen vill vara med dom, fast det ända dom gör är att förpesta tillvaron för alla runt ikring dem.

Man kan jämföra det med en skock vargar... ett stycke alfa och några få skygga, dåligt självförtroende, ängsliga underhuggare.  Är det någon som inte riktigt är kuvad eller står upp mot alfa, då ska dom bort.

Naa tacka vet jag hänsyns fulla ödmjuka människor som har lite intelligens. För det har inte jag...;) 

Man har alltid ett val brukar jag säga. Antingen är man en problem lösare eller problem gnällare.

Som det ser ut nu så e jag gnällig det ska genast ändras på med att gå ut och rasta hunden.

Posted via Blogaway